Kategoriarkiv: Filmproduktion

Ett djupt känt tack till alla våra stödjare

Speldjävlarna har nått full finansiering

Efter en crowdfundingkampanj på 48 dagar har vi äntligen gått nått vårt mål: de 30 000 kronor vi hoppats få ihop för att säkra klippningen av den svarta filmkomedin Speldjävlarna, är nu en realitet. Dessutom har vi ordnat ett produktionsstöd på lika mycket pengar från ABF Västra Götaland och en chans till distribution via ABF och Folkets Hus och parker.

Fullfinansierat

Det är en glädjens dag för oss speldjävlar. Under inspelningsperioden fick vi avslag på ansökningar om produktionsmedel från bland andra Svenska Filminstitutet, Konstnärsnämden och Film i Väst. Nu har vår lycka vänt och vi har vunnit gillande från såväl ett studieförbund och en riksorganisation som vår blivande publik. Flera stödjare har lagt relativt stora summor, bland dem Sven Wollter som gick in med tusen kronor, ett kvalitetsbevis för produktionen. Vi vill nu tacka alla er som trott oss och stött oss ekonomiskt. Utan er hade vår kampanj slutat som de flesta crowdfundingkampanjer dessvärre gör.

Vi är också tacksamma för stödet från Västra Götalandsregionen, som uppgår till två tredjedelar av summan och som står i proportion till antalet månadsstödjare. Sist men inte minst vill vi tacka Crowdculture som genom sin tjänst gör den här typen av gräsrotsfinansiering med tillskott av offentliga medel möjlig.

Under den sista dagen av kampanjen fick vi ett ett antal extra stödjare, genom att projektet ”Agnii from India to Sweden” – som går ut på att kunna få hit den indiska slagverksensemblen Agnii – gått i mål och vi fått ta över deras månadsstödjare som hade betalat för ytterligare stöddagar. Men det tar ett dygn innan månadsstöd börjar räknas så de hann aldrig få något genomslag i finansieringen.

För närvarande håller jag på att logga råmaterialet till filmen och konvertera de användbara tagningarna till ett format mitt redigeringsprogram kan arbeta med. Det är ett ganska enahanda arbete som dock ger mig tillfälle att bekanta mig med materialet. Jag räknar med att börja klippa filmen inom någon vecka.

Än en gång ett stort tack till våra stödjare.

Janne Ahnberg, producent och regissör

Malin Wahlstedt gästbloggar hos Speldjävlarna

En filminspelning sedd från sidan

IMG_4601

Malin har skött marktjänsten med fast hand

Speldjävlarna har spelats in hos oss. Jag tappade snabbt räkningen över hur många helger jag väckts av fyllebråk nere i vardagsrummet. Jag är ju kvälls­människa och sover alltid länge på helgmorgnarna, så de där bråken har liksom vävts in i mina drömmar under de sista timmarnas sömn. Varje gång samma lättnad när jag vaknar och inser att det var en dröm. Eller, inte en dröm, men en fiktion, en filminspelning.

Janne, jag, barn och katt bor i filmens scenografi när skådespelarna gått hem. Vi har blivit ganska luttrade och vana att lyssna noga innan vi öppnar en dörr, går nerför trappan eller spolar på dass. Jag har tagit höga kliv över lampornas stativ, ålat under sladdar, aktat mig att kasta skuggor och komma i bild. Men visst har jag förstört någon tagning där jag kommit sjavande i min solkiga morronrock.

I vanliga fall brukar jag ha hand om ekonomin i Jannes filmprojekt, men i denna finns just ingen ekonomi, eller har åtminstone inte funnits förrän nu med crowdfundingen. Istället har jag axlat den typiskt kvinnliga mammarollen att koka kaffe, laga lunch, hålla tyst och ur vägen. Jag brukar stiga upp lagom för att hinna greja lunch åt teamet. Då står jag i köket och skär sallad och tomater, kokar ägg, skivar bröd och dukar fram smör och pålägg mellan tagningarna. Förutom de gånger då Hasses fru Samian kommit med hemlagat thailändskt. Där ligger jag i lä.

Magnus, familjens sjuttonåring, har kanske inte hjälpt till så mycket men har ändå gjort en hjälte­modig insats. Hans rum är på andra sidan bokhyllan som syns bakom Nike/Åsa och Dan/Lasse, men han har med upphöjt lugn stått ut med de oändliga omtagningarna där kvinnorna försöker få tyst på den vrålande karln. Även lillasyster Ylvas redan från början dåliga tålamod har prövats, fast hennes rum är på övervåningen. Vi är nog lite hjältar hela bunten faktiskt.

Ändå är det ju kul, och jag känner mig faktiskt väldigt bekväm i rampljuset därhemma. Så om detta är förutsättningen för ytterligare en filmproduktion med nollbudget, så är ni välkomna!

Malin Wahlstedt

kaffekokare, lunchfixare, ekonomiansvarig, delägare, fru, kollega och ofrivillig statist

Speldjävlarna vill tacka alla som stöder oss

Crowdfundingkampanjen går över förväntan

 Fantastiskt att känna stödet från våra stödjare”

Jag har alltid haft lite svårt för krämare och påflugna försäljare. Därför var det med blandade känslor jag gick in i Speldjävlarnas crowdfundingkampanj. Jag insåg att stödet inte skulle komma flygande av sig självt utan att vi skulle få hjälpa det lite på traven. Men det skulle visa sig vara en positiv upplevelse.

Jag vid skärmen

En nöjd kampanjledare och regissör vid sin gröna hörna i kvällningen. Sex nya stödjare denna dag.

Redan någon dag efter kampanjstarten tog vi emot några donationer från generösa givare. Samtidigt började månadsstöden ticka in. Vi fick också pengar direkt i handen från givare som inte kände sig bekväma med att betala över nätet och som ville att deras bidrag skulle göra största möjliga nytta. Dem har vi lyckats omvandla till månadsstöd genom andra intresserade stödjare.

För varje så kallad månadsstödjare går Västra Götalandsregionen in med ett motstöd som varierar med hur stor konkurrensen är om pengarna. För närvarande får vi 15 kronor per månadstödjare och dag. I skrivande stund, drygt två veckor efter kampanjstart har vi 50 stödjare, varav 42 är månadsstödjare. Med nuvarande ersättningsnivå innebär det att vi går fram med drygt 600 kronor om dagen. Speldjävlarna är för närvarande det enda av projekten på sajten Crowdculture som beräknas kunna vara i mål om cirka en månad.

Våra stödjare gör filmen möjlig

Den här framgången hade givetvis inte kommit till stånd utan månadsstöd och donationer från vår framtida publik. Det är fantastiskt att känna stödet från våra stödjare; vi vill rikta ett stort tack till alla som stött oss och ett tack på förhand till dem som vi framdeles kan få med i vår kampanj.

Jag har varit i personlig kontakt med många av våra stödjare, det har faktiskt visat sig vara det mest effektiva. Därvid har jag varit tvungen att agera lite krämare men hittills har ingen blivit sur på mig för det. Och jag kommer att kontakta fler av er jag känner inom den närmaste tiden, ty nu är vi så nära att lyckas att jag måste pröva alla medel för att säkra målet.

Janne Ahnberg, producent och regissör

Ytterligare några bloopers från Speldjävlarna

Bottennapp från sju inspelningsdagar

16Whiskybråk

Allteftersom vi blev varma i kläderna gjorde vi färre misstag. Fast när vi blev trötta efter alla tagningar framemot eftermiddagarna, hände det naturligtvis att vi tappade fokus och glömde oss eller undslapp riktiga oss dumheter.

En sak som jag slås av när jag tittar igenom de här tagningarna är hur svårt det stundtals kan vara att avgöra om och när man ska bryta. Speldjävlarna är ju en komedi som utgår från vad som händer när människor som egentligen inte är riktigt sams, sitter och dricker och spånar och alltmer tappar förmågan att föra en vettig konversation. Ibland när skådespelarna glömmer vad de ska säga och verkligen börjar spåna, kan det bli riktigt bra. De har arbetat sig in i sina karaktärer och i situationen och agerar i linje med manusets intentioner, trots att de inte kommer ihåg sina repliker. Flera gånger har jag tänkt att jag vill ta med det där i filmen.

Dessvärre är det ytterst sällan möjligt. I egenskap av regissör och den som ska klippa filmen, har jag bestämt mig för en viss klippteknisk rytmik som bygger på ganska täta bildbyten och varierade bildsnitt. Det innebär att vi spelar in varje scen i en mängd olika perspektiv: dels en masterinställning där alla skådespelarna syns i bild, dels närbilds- och halvbildsinställningar för var och en av dem. Och när alla börjar spåna under en tagning, måste vi få dem att spåna på samma sätt i alla andra kamerainställningar. Då är det oftast – men inte alltid – bäst att bryta och hålla sig till manus.

Några gånger har det dock hänt att vi under läsningen av en scen, strax innan vi ska spela in den, kommit fram till att ändra den för att någon säger något som fungerar bättre än vad som står i manus. Det är välsignade ögonblick.

Janne Ahnberg, producent och regissör